Pusselbit vid pusselbit av strategiska steg har gjort Bodens läge och kapacitet så högintressant att vi idag är på allas läppar på regeringsnivå och i riksmedier. Vägen till dagens planerade industrisatsningar sträcker sig ända tillbaka till Bodens fästning och vattenkraftsutbyggnaden.
”Är du från Boden? Wow, där uppe verkar det hända mycket grejer nu!”. Så lät det kanske inte riktigt för några år sedan, men idag ropar riksmedia om jobben och flyttvågen till norr. Norr- och Västerbotten nämns på den ena direktsända TV-debatten efter den andra, till och med i statsministerns avskedstal slank Boden in.
I februari 2021 gick proppen till Bodens stora ketchupeffekt. Men att H2 Green Steel offentliggjorde att de hade för avsikt att etablera sig här var inte en enskild händelse som plötsligt landade i knät på vår kommun.
– Det har föregåtts av en lång satsning på elintensiva etableringar och det cirkulära tänket vi har, som binder ihop vattenkraft, datacenter, biogas, restprodukter och vätgas. Vi har i ett tiotal år haft en långsiktig plan med fokus på elintensiva aktiviteter, förklarar Håkan Nordin, affärsutvecklare på Boden Business Park och en av personerna i projektgruppen Näringsliv.
Försvaret
Egentligen kan vi dra historien betydligt längre tillbaka än så. Den allra första pusselbiten som gör Bodens läge så perfekt är att Bodens fästning byggdes här, i början på 1900-talet. Med sin placering en bit in i landet för att inte vara sårbar från kusten, men med tidig järnvägsförbindelse, är den stad som växte fram helt perfekt för dagens industrier som vill ha närhet till både järnväg och hamn.
Kraften
Lule älv som rinner genom vår kommun, byggdes tidigt ut för att producera vattenkraft. Utbyggnaden pågick successivt från 1915 till 1977 och består idag av totalt 15 kraftverk. Med detta är Lule älv Sveriges viktigaste vattenkraftkälla. Elnätet växte fram under 1900-talet och i just Svartbyn, där H2GS planerar sin etablering, kommer svenska stamnätet idag in från tre olika håll.
Den stora tillgången till elström i kombination med parallell utbyggnad för att kunna ta emot elen, och vårt kalla klimat, är en betydande faktor vid en rad datacenteretableringar som skett under senare år i Boden. Restvärmen som de alstrar är å sin sida källa till nya möjligheter, exempelvis växthusprojektet som det berättas om i en annan artikel här i Boden Bild.
Grön kommun
Boden var en av de första kommunerna att tidigt anta en grön profil, med bland annat egen biogasanläggning som nu är etablerad sedan många år och utvinner fordonsbränsle ur matavfall och avloppsslam. I Boden finns en toppmodern förbränningsanläggning som producerar el och värme ur avfall och biobränsle, samt Brännkläppens avfallsanläggning där restprodukter tas om hand för återvinning, behandling och deponering.
Strateginod
Boden har som en av åtta så kallade strateginoder i Sverige också tagit nationell position för utveckling av resurseffektiv energianvändning. Strateginoden jobbar bland annat fram nya skalbara innovationer och lösningar som kan spridas till andra aktörer. Den långsiktiga målsättningen är att skapa storskalig hållbar energianvändning, exempelvisgenomattnyttjarestvärmen från H2GS till storskaliga växthus och använda restprodukterna från växthuset till en ökad biogasproduktion, men även till att sprida lösningarna till andra platser och städer. Arbetet med strateginoden sker i samarbete med Energimyndigheten.
Grund för nya satsningar
– Vi började helt enkelt, utifrån den gröna omställningen inom industrin, att titta på vad det finns för förutsättningar här. Det visade sig vara väldigt goda förutsättningar. Det finns väldigt bra tillgång till el. Den kommer från Lule älv och är stabil. Det fanns mark med infrastruktur tillgänglig. Och den kombinationen var avgörande för att Greensteel-projektet kommit till. Det är ett bevis på att vi har gjort något bra och lockat hit en av de stora aktörerna i den gröna omställningen, menar Håkan Nordin.
Bara början
Med innovationscentrumet Boden Cleantech Center tar Boden energisymbiosen ytterligare ett steg. Med fortsatt utveckling av miljö- och återvinningsteknik skapas en ännu mer sluten hållbarhetscirkel med målet att bli Europas ledande inom det nya smarta gröna.
